I lördags hade vi dop inbokat för vår lilla sessa. 
Vi fick tillgång till lokalen vi skulle ha fikat runt lunch samma dag som dopet hölls, med andra ord var det stressigt då vi skulle vara i kyrkan 14.40 men vi hann med allt tack vare våra fina faddrar och Maria. 

Gud va stressade vi var över cermonin. Elin skulle bära fram korset och Ian skulle lyckas stå med oss där framme på något vänster. Vilket han gjorde stundvis, men det drog ut på tiden alltför mycket för att kunna kräva hans tålamod, så han gjorde lite som han ville och busade med Alex och bläddrade vilt i bibeln vilket kanske var opassande, men vad ska man göra? De borde göra dop, där många barn ingår, lite mer barnvänligt så att barnen kan få busa omkring. Kanske låta alla barn vara där framme och titta hela tiden och inte bara låta dom komma fram en liten stund. Jaja, nu är mina två småttingar döpta och allt gick förvånansvärt bra ändå trots stressen. 

 

Elsa fick så mycket fina saker och var i stort sett nöjd hela dagen, trots att hon var lite hängig och fortfarande är. Hon har ju en väldigt djupt sittande förkylning som kan ha spökat. Precis lagom till att vi skulle ta fotografier i kyrkan blev hon ledsen och började böla. Tror att prästen var lagom förtjust när vi tvingades stoppa nappen i munnen på henne för att få något foto där hon inte grät. Men vi resonerade som så att det är viktigare med foton där hon inte storgråter än vad det är att hon inte har napp i munnen. Men det kanske bara är vi? :)